13 petameter!
Ruttna ägg-nebulosan är ett moln av gas och stoft som en döende stjärna stöter bort, cirka 5 000 ljusår från jorden i stjärnbilden Akterskeppet. Ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år, cirka 9,46 biljoner kilometer. Nebulosan är lång och smal: den är cirka 1,4 ljusår, eller 13 biljoner kilometer, från ena änden till den andra. Den kallas också Kalebassnebulosan, och astronomer känner den som OH 231.8+4.2.
Nebulosan har två lober av gas som strömmar bort från stjärnan åt motsatta håll. Radioobservationer av detta flöde visar att det är cirka 57 bågsekunder långt och högst 6 bågsekunder brett, där en bågsekund är 1/3 600 av en grad. På nebulosans avstånd motsvarar det cirka 1,4 ljusår i längd och 0,15 ljusår i bredd. En infraröd studie ger en liknande storlek, 60 gånger 10 bågsekunder.
En studie från 2025 mätte avståndet med radioteleskop. Den följde små förskjutningar i lägena hos ljusstarka radiokällor nära stjärnan när jorden gick runt solen. Resultatet, cirka 5 000 ljusår, har en osäkerhet på cirka 5 %.
Loberna lutar cirka 35 grader bort från himlens plan, så deras verkliga längd är cirka 1,7 ljusår. En svag halo av äldre gas runt nebulosans mitt är cirka 1 ljusår tvärs över.
Nebulosan visar hur en stjärna som solen dör. Nebulosans stjärna, QX Puppis, är en röd jätte som pulserar, och stjärnan har en mindre följeslagare. Objektet håller på att förändras från en röd jätte till en planetarisk nebulosa, det glödande skal av gas som en sådan stjärna lämnar efter sig när den stöter bort sina yttre lager.
Det här stadiet går fort förbi, så astronomer hinner sällan se en stjärna i det. Europeiska rymdorganisationen ESA förväntar sig att Ruttna ägg-nebulosan blir en fullständig planetarisk nebulosa inom de kommande tusen åren. Formen på det snabba utflödet bestämdes för cirka 800 år sedan, vid en händelse som varade i mindre än 150 år. Halon är äldre: den kommer från en lugnare vind som började för minst 11 000 år sedan.
Nebulosan innehåller mycket svavel, ett grundämne som luktar ruttna ägg när det är bundet till andra grundämnen. Gasen i nebulosan innehåller svavelhaltiga molekyler som svavelmonoxid, svaveldioxid och vätesulfid. En studie från 2018 fann att nebulosans gashölje har den rikaste kemin som är känd kring någon syrerik stjärna i det här skedet av livet.
På himlen ligger nebulosan i samma riktning som stjärnhopen Messier 46. Studien från 2025 fann att de två ligger på ungefär samma avstånd, men att de rör sig genom rymden med hastigheter som skiljer sig med 15 kilometer per sekund. Studien drog slutsatsen att nebulosan verkligen hör till hopen. Studien tyder på att skillnaden i hastighet kan komma från två stjärnor som slogs samman tidigare.