How big is X-kromosom?

X-kromosomen är en av människans två könskromosomer, tillsammans med Y-kromosomen. Kvinnor har vanligen två X-kromosomer i varje cell och män en X- och en Y-kromosom. När en cell delar sig och kromosomerna är som tätast packade är X-kromosomen cirka 4–5 mikrometer lång. En mikrometer är en miljondel av en meter, eller en tusendel av en millimeter.

Storlek

En kromosom består av en enda lång DNA-molekyl tillsammans med proteiner. För det mesta ligger den utspridd inne i cellens kärna. Innan en cell delar sig kopierar den varje kromosom, och de två kopiorna, som kallas systerkromatider, hålls samman vid en insnörd punkt som kallas centromeren. Under delningen kondenseras kromosomerna och blir synliga i mikroskop.

En kromosoms längd beror därför på när den mäts, eftersom armarna blir kortare ju längre delningen har kommit. En studie från 2024 med elektronmikroskop av delande mänskliga celler fann cirka 33 miljoner baspar, byggstenarna i DNA, i varje mikrometer av en kromatid i metafas. Det är det stadium då kromosomerna ställer upp sig i mitten av cellen.

X-kromosomen innehåller cirka 155 miljoner baspar, så i det stadiet skulle den vara cirka 4,7 mikrometer lång. De 4 mikrometer som visas i utforskaren ligger nära den uppskattningen. En metafaskromosom, båda kromatiderna tillsammans, är cirka 1,2 mikrometer tjock.

Storleksjämförelser

Utsträckt skulle DNA:t i X-kromosomen vara cirka 5 centimeter långt, cirka 10 000 gånger så långt som den kromosom det är packat i.
Om en X-kromosom förstorades till längden av en person som är 1,7 meter lång, skulle DNA:t sträcka sig cirka 17 kilometer.
X-kromosomen innehåller cirka 2,5 gånger så mycket DNA som Y-kromosomen, vars första fullständiga sekvens, publicerad 2023, har cirka 62 miljoner baspar.
En X-kromosom i metafas är ungefär tre femtedelar till två tredjedelar så lång som bredden av en röd blodkropp, som är 7–8 mikrometer i diameter.
Cirka 17–21 X-kromosomer, lagda ände mot ände, skulle spänna över bredden av ett människohår, som är 80–100 mikrometer brett.

En aktiv kopia

X-kromosomen innehåller cirka 5 % av DNA:t i en cell och bär sannolikt på 900–1 400 gener som ger instruktioner för att tillverka proteiner. Y-kromosomen tros bära bara 70–200.

En cell med två X-kromosomer stänger av en av dem tidigt under ett embryos utveckling. Det kallas X-inaktivering. Vilken X-kromosom som stängs av avgörs oftast slumpmässigt, så i vissa celler är X-kromosomen från modern aktiv och i andra den från fadern. Vissa gener undgår X-inaktiveringen, och många av dessa ligger nära kromosomens ändar, i regioner som X-kromosomen delar med Y-kromosomen.

Hur X-kromosomen fick sitt namn

År 1891 studerade biologen Hermann Henking hur celler delar sig i testiklarna hos brandbaggen Pyrrhocoris apterus. En kromosom betedde sig annorlunda än alla de andra, och han kallade den ”Element x”. Den kom senare att kallas X-kromosomen.

Namnet kommer från Henkings beteckning, inte från kromosomens form. Kopierade kromosomer ritas ofta som ett X eftersom de två kromatiderna sitter ihop vid centromeren, och det gäller kromosomer i allmänhet, inte bara X-kromosomen.