570 exameter!
Triangelgalaxen är en spiralgalax cirka 2,7 miljoner ljusår från jorden, och den är cirka 60 000 ljusår i diameter. Ett ljusår är den sträcka som ljuset färdas på ett år, cirka 9,46 biljoner kilometer. Den är den tredje största galaxen i Lokala gruppen, den galaxgrupp som även Vintergatan ingår i. En riktigt mörk natt kan den ses utan teleskop, som en svag, suddig fläck i stjärnbilden Triangeln, som galaxen har sitt namn efter.
ESA anger Triangelgalaxens bredd till cirka 60 000 ljusår, och NASA beskriver den som ungefär hälften så stor som Vintergatan. Liksom alla galaxer har den ingen skarp kant, så bredden beror på hur svagt sken som räknas med.
Katalogen Updated Nearby Galaxy Catalog mäter galaxer ut till en mycket låg ljusstyrka. Den anger Triangelgalaxens bredd till 69 bågminuter på himlen, mer än dubbelt så bred som fullmånen. En bågminut är en sextiondel av en grad. Vid det avstånd som katalogen använder för galaxen motsvarar den vinkeln cirka 57 000 ljusår.
För att göra om en vinkel till en bredd behövs avståndet. Katalogens avstånd till Triangelgalaxen mättes med hjälp av variabla stjärnor, stjärnor som regelbundet blir ljusare och svagare.
Lokala gruppen har fler än 50 galaxer. Störst är Andromedagalaxen, följd av Vintergatan och sedan Triangelgalaxen, och resten är dvärggalaxer. Triangelgalaxen är den minsta av de tre spiralgalaxerna. Den har cirka 40 miljarder stjärnor. Vintergatan har 100 till 400 miljarder, 2,5 till 10 gånger så många, och Andromeda cirka en biljon, cirka 25 gånger så många.
Till skillnad från de två större spiralgalaxerna har Triangelgalaxen ingen ljus bula av stjärnor i mitten och ingen stav som binder samman armarna med centrum. Den innehåller mycket gas och stoft, och den bildar nya stjärnor med en sammanlagd massa på ungefär en solmassa vartannat år.
NGC 604 är ett av de största stjärnbildningsområdena i Lokala gruppen. Det innehåller fler än 200 unga stjärnor av de hetaste och tyngsta slagen, som kan ha mer än 100 gånger solens massa. Vintergatan har inget område av det slaget. Området uppskattas vara cirka 3,5 miljoner år gammalt.
Charles Messier var först med att katalogisera galaxen, i augusti 1764, och den kallas också Messier 33 eller M33. På 1920-talet studerade astronomen Edwin Hubble variabla stjärnor i galaxen för att uppskatta avståndet till den. Det visade att den är en egen galax och inte, som man hade misstänkt, en nebulosa: ett glödande moln inuti Vintergatan.
Triangelgalaxen ligger bara något längre bort än Andromedagalaxen och kan hållas kvar av Andromedas gravitation. Båda galaxerna rör sig mot Vintergatan. Triangelgalaxen kan bli en del av den väntade kollisionen mellan Andromeda och Vintergatan, om mer än 4 miljarder år.