How big is Cruithne?

Cruithne är en asteroid, cirka 2,1 kilometer bred, som rör sig runt solen i en bana som hänger samman med jordens. Den bredden kommer från infraröda mätningar som ett rymdteleskop från NASA gjorde år 2010. En tidigare uppskattning, som bara byggde på hur ljusstark asteroiden ser ut, angav cirka 5 kilometer.

Storlek

Cruithnes storlek räknas ut utifrån det solljus den reflekterar och den värme den avger. År 1997 uppskattade teamet som upptäckte dess ovanliga bana att bredden var cirka 5 kilometer, utifrån dess ljusstyrka. Metoden beror på hur mycket solljus ytan antas reflektera. En felaktig gissning kan ge en storlek som är långt ifrån rätt.

År 2010 mätte NASA:s rymdteleskop WISE det infraröda ljus, eller den värme, som kommer från Cruithne. Den värmen beror främst på en asteroids storlek och bara svagt på hur mörk ytan är. Mätningarna ger en effektiv diameter, alltså bredden på ett klot som motsvarar mätningarna, på cirka 2,1 kilometer. De visar också att Cruithnes yta är mycket reflekterande, och med den reflektiviteten ger ljusstyrkemetoden samma 2,1 kilometer.

Cruithne roterar ett varv på ungefär 27 timmar. Dess ljusstyrka ökar och minskar kraftigt när den roterar.

Storleksjämförelser

Cirka 19 amerikanska fotbollsplaner, vardera 110 meter långa inklusive målzonerna, skulle sträcka sig tvärs över Cruithne.
Cruithne är ungefär två och en halv gång så bred som Burj Khalifa i Dubai är hög, med sina 828 meter.
Om jorden förminskades till storleken av en basketboll, skulle Cruithne vara ett litet stoftkorn, cirka 40 mikrometer brett, mindre än halva bredden av ett människohår. En mikrometer är en tusendel av en millimeter.
I den skalan skulle Cruithne vid sina närmaste passager komma till cirka 280 meter från bollen.

En bana som delas med jorden

Cruithne går ett varv runt solen på 364 dagar, nästan exakt lika länge som jordens år. Dess bana är en utsträckt oval, lutad cirka 20 grader mot jordens. Dess avstånd till solen varierar mellan 0,48 och 1,51 astronomiska enheter. En astronomisk enhet är jordens genomsnittliga avstånd till solen, cirka 150 miljoner kilometer.

Sedd från jorden ritar Cruithne varje år upp en slinga som liknar en njurböna, och slingan förskjuts långsamt längs jordens bana. När Cruithne närmar sig jorden ändrar jordens gravitation dess bana något, och Cruithne börjar driva tillbaka åt andra hållet. Astronomer kallar detta en hästskobana. Den senaste vändningen skedde omkring år 1900, och nästa väntas ske omkring år 2285.

Cruithne är ingen måne till jorden, eftersom den kretsar kring solen i stället för kring jorden. Den kommer heller aldrig särskilt nära. Vid sina närmaste passager, som inträffar bara ungefär vart 385:e år, passerar den på cirka 0,1 astronomiska enheter från jorden, ungefär 40 gånger avståndet till månen.

Upptäckt och namn

J. D. Waldron upptäckte Cruithne den 10 oktober 1986 vid Siding Spring-observatoriet i Australien. Den hade observerats i Chile tre år tidigare, men följdes inte tillräckligt länge för att dess bana skulle kunna räknas ut. Dess hästskoformade bana identifierades först år 1997, när Paul Wiegert, Kimmo Innanen och Seppo Mikkola simulerade dess rörelse på datorer.

Dess fullständiga namn är 3753 Cruithne, och 3753 är dess nummer i katalogen över kända asteroider. Cruithne är det vanligaste irländska namnet på pikterna, ett av Skottlands fornfolk. I deras legender var Cruithne också pikternas stamfader, och hans sju söner gav sina namn åt de sju delarna av det piktiska kungariket.